historia
nu ska jag berätta exakt va som hände..
men iaf så var jag och red med macaro det gick hur bra som hellst så ja tänkte ta en kort galopp upp för annivaara backe dära men så tyckte ja han var så tjorvig osv så jag fortsatte en bit upp i skogen fast ja travande då.
så helt plötsligt stannar han så kolla ja lite såhära skarpare typ. men iaf så såg de ut att vara en älg eller nå liknande men den studsa in bland träden när den såg oss å då tänkte ja att ja måste få han en liten bit frammåt iaf innan ja vänder men de var ju som sagt omöjligt.. så jag vände men denna gång med stressad häst, irriterad, sur och allt va man nu kan vara emma som försökte lugna sig var inte någon vacker syn precis kan ja tänka mig så att.. jaa men kom ner därifrån hela osv.
när vi red efter gamlavägen så gick de rätt så bra faktiskt, han känndes lite lugnare iaf. stannade med han innan ja skulle gå över vägen men han kunde typ inte stå still så han höll typ på att backa osv (nej jag hade absolut inge tryck i tyglarna, snarare tvärtom) han typ backa ner i diken osv helt störd allstå.
när han väl lugnat ner sig så gick ja över vägen ner efter järnvägen,när ja kom ner dit så tänkte jag att jag skulle göra en halt för han bara rejsade på osv. och juust där jag stannade råkade de ligga enn ner sågat träd och han backade in i de eftersom han inte kunde stå still (så jag antar att de är därifrån han fick såret..)
eftersom han inte var nå lugnare trots att vi gick i mer snö osv så hoppade jag av för jag orkade seriöst inte mer.. så ja gick hela vägen hem då. inte förän ja borsta osv efteråt så märkte ja såret, usch alltså.
jag hatar blod men de är väll bara bita ihop. allt var ju som ändå mitt fel.
bild i repris
men iaf så var jag och red med macaro det gick hur bra som hellst så ja tänkte ta en kort galopp upp för annivaara backe dära men så tyckte ja han var så tjorvig osv så jag fortsatte en bit upp i skogen fast ja travande då.
så helt plötsligt stannar han så kolla ja lite såhära skarpare typ. men iaf så såg de ut att vara en älg eller nå liknande men den studsa in bland träden när den såg oss å då tänkte ja att ja måste få han en liten bit frammåt iaf innan ja vänder men de var ju som sagt omöjligt.. så jag vände men denna gång med stressad häst, irriterad, sur och allt va man nu kan vara emma som försökte lugna sig var inte någon vacker syn precis kan ja tänka mig så att.. jaa men kom ner därifrån hela osv.
när vi red efter gamlavägen så gick de rätt så bra faktiskt, han känndes lite lugnare iaf. stannade med han innan ja skulle gå över vägen men han kunde typ inte stå still så han höll typ på att backa osv (nej jag hade absolut inge tryck i tyglarna, snarare tvärtom) han typ backa ner i diken osv helt störd allstå.
när han väl lugnat ner sig så gick ja över vägen ner efter järnvägen,när ja kom ner dit så tänkte jag att jag skulle göra en halt för han bara rejsade på osv. och juust där jag stannade råkade de ligga enn ner sågat träd och han backade in i de eftersom han inte kunde stå still (så jag antar att de är därifrån han fick såret..)
eftersom han inte var nå lugnare trots att vi gick i mer snö osv så hoppade jag av för jag orkade seriöst inte mer.. så ja gick hela vägen hem då. inte förän ja borsta osv efteråt så märkte ja såret, usch alltså.
jag hatar blod men de är väll bara bita ihop. allt var ju som ändå mitt fel.
bild i repris
Postat av: Anonym
haha och emma linnea larsson gillar att göra saker komplicerat! :D man kan visst lita på dem, om de går sönder e de typ deras fel som har gjort dem, och de e änniskor :/
http://anniinaemilia.blogg.se/
2011-01-14 
23:33:33
23:33:33
Trackback
